Kvinnor ÄR köttstycken

Om jag fick reinkarneras som valfri människa, under valfritt årtionde, så skulle Don Draper (Mad Men) ligga förbannat bra till. Visst, jag kan också knulla vem jag vill, när jag vill, men till skillnad från Don sitter inte jag på ett svinigt 50-talskontor under en tid då kvinnor med all rätt betraktades som ett köttstycke och gjorde precis vad de blev tillsagda bara man var bestämd nog. Men sen kom feministerna och jämställdheten och sabbade alltihop.

Träffade apropå det en gammal polare som sprungit in i fittfällan så pass. Cockerspaniel och babysele på magen. Då börjar man ju inte känna sig gammal direkt... Det är andra gången i livet jag drabbas av den känslan. Första gången var när jag gick på mitt första plus one-bröllop. Ett av få ex (förmodligen det enda) som jag fortfarande har kontakt med. Slutade med att jag spöade brudgummen, som fick spendera första timmarna av smekmånaden på Karolinska. Jag påstod senare att jag var ledsen, men då jag inte kunde komma ihåg varför jag överhuvudtaget dragit en flaska i huvudet på honom så känns det svårt att stå för det helhjärtat. Exet skrattar åt det än idag, medan maken "inte vill att hon ska träffa mig något mer". Men det gör hon förstås. Och jag får henne att skrika på ett sätt som tjejer inte ens gör i hans tyska p-rullar.