söndag 31 januari 2010

Fotbollshora på dekis med identitetskris

Äntligen hemma efter en kväll så kall att till och med zigenarna fan hade händerna i sina egna fickor.

Och gnagarhoran Mats Rubarth, påstådd dribbler (haha!) hade letat sig dit. Skulle bestämt ha sig en "Jack och cola" men "ingen jävla skitwhiskey" (...bara det en groda värd att skriva hem om). Dessutom ville han gärna klargöra, trots duktigt tryck framför baren, att han var ROCKSTJÄRNA. Fotbollsspelare med identitetskris och som enar sig med rock-Sveriges bottenskrap för att sätta ribban ännu lite lägre, växer inte på träd. Men när de väl dyker upp, gärna i hockeyfrilla och svettigt punghår i hela ansiktet, så frågar man sig lite vart världen är på väg.



Mötte samma Rubarth, även då dyngrak, utanför Ambassadeur, för bara några år sen (dagen innan ett adrenalinstinnat derby). Det var på den tiden som Bajen fortfarande var att räkna med och inte leddes utav en jävla kloakråtta från Sköteborg. På snusen som en jävla Leif Andreé lät han munnen gå, och pladdrade om att bli matchens lirare, dribbla bort hela Söder och skalla den och den bajaren. Bajen vann och Mats Rubarth värmde bänken i 90 minuter.

Vad jag ville ha sagt med det vet jag inte mer än att Mats Rubarth är en jävla hora, som lever upp till - och förkroppsligar - devisen "skit ska skit ha".

Känner förresten inte Casablanca, som Rubarths nya skitband heter, själva hur förbannat patetiska de är? De har - helt jävla seriöst - en bild på sin Myspace där de, med Coca Cola-text, skrivit "Enjoy Casablanca". Slutade man inte tycka att det här med att använda kända fonter från Dafont.com var kul på mellanstadiet? Ååååhhh...

1 kommentar:

  1. Tror inte det finns någon fotbollsspelare jag ogillar mer än Rubarth. Tycker som du att han är en jävla fjolla när man möter han på stan, och hur han skryter om att han är den mest utvisade fotbollsspelaren i svensk fotbollshistoria bla bla bla. Nu var det nog nåt år sen jag såg honom, men jag verkar ju inte gå miste om något.

    SvaraRadera